Dietisten

Ingen kan ha undgått diskussionen kring kolhydraternas vara eller icke varande. Själv ifrågasätter jag i ämnet outbildade läkares varande.

Enligt Socialstyrelsen krävs det idag legitimation för att inom sjukvården ge kostråd. Ändå har vi läkare som har en knapp grundläggande utbildning i näringslära (mao har de fått lite info om matspjälkning. Typ.) som tar på sig att ge sina patienter råd om hur de kostmässigt ska hantera olika sjukdomstillstånd, t ex diabetes, även hur patienter ska göra för att gå upp i vikt och hur varaktigt gå ner i vikt.

Kolhydrater behöver inte vara ett otyg, även om de kan vara det. Ffa är det faktiskt så att våra kroppar behöver kolhydrater, det är inget vi kan välja bort över tid, vilket märks ganska tydligt på personer som gjort det under en längre period. De uppfattas ofta som långsamma i tanken, det går sas trögt. Det beror på att hjärnans bränsle är just kolhydrater.

Eller egentligen så handlar det om glukos. De största delen av de kolhydrater vi äter bryts ner till just sockerarten glukos, som alltså är hjärnans bränsle. Man kan ”meka” rätt mycket med kroppen och överleva, men det är inte samma sak som att kroppen mår bra. Det finns inga studier som visar på att vare sig kroppen eller hjärnan över tid klarar misshantering, det är viktigt att komma ihåg.

Men visst går man ner i vikt av att minska kolhydratintaget! Det är ju faktiskt det vi dietister rekommenderar vid behov av viktminskning. Sänk kolhydratintaget, men se också till att de kolhydrater du äter kommer från bra och långsamma kolhydratkällor. Bröd, flingor, gryn, pasta och ris med stor andel hela korn är bra,  söta drycker, godis och bakverk som vitt bröd är snabba och mindre bra ”kolisar”. Sammanfattat kan man se det så här:

• Ät mycket frukt, grönsaker, och baljväxter – gärna 500 gram per dag.
• Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris.
• Ta hjälp av nyckelhålet för att hitta bra alternativ.
• Ät mindre godis, glass och söta bakverk och drick mindre läsk och saft, mao undvik kolhydrater som kommer från socker! 

Många ”bantare” berättar om hur hungriga de är och att det enda de kan tänka på är mat. Om du utesluter kolhydrater ur din kost, får det tankemässigt ungefär samma effekt. Bröd, potatis, pasta blir en definitiv hang-up. Det innebär att förr eller senare kommer du att frossa i smörgåsar! Resultat: viktuppgång!

Även jag kämpar då och då mot cravings…. Idag är en sån dag

Latte. Gärna med mumsigt fikabröd till, det är det jag ”slåss” emot. Finns en del som talar för det. Gott. Massor av näringsämnen i mjölk, kalcium, vitaminer, mineraler. Man mår bra för stunden

Finns en del som talar emot. Latte som görs på café, görs oftast av standardmjölk. Det blir ca 3 dl 3 %-ig mjölk, en latte ”kostar” uppåt 200 kalorier. Lägg till en normalstor bulle så är vi uppe i kanske 500 kalorier, det är i princip en extra måltid.
Trycker man i sig det dagligdags så har man snart de där extrakilona som man inte ville ha

Men jag tycker inte man ska vara asket, utan guldkant blir livet tråkigt, så då och då ska man unna sig! Konsten är att låta det stanna där, inte lätt alla gånger. Jag unnar mig gärna när jag är i Sigtuna, då går jag på RC Chocolat!

Nån sa nån gång att när suget kommer, ta på dig löpskorna och ge dig ut. Finns inte med på kartan, för mig i alla fall. Ta en frukt. Mja…. det är väl inte det jag är sugen på, men ok…

För mig är det bättre att se till att suget inte kommer. Ta en frukt innan blodsockret fallit, eller en kaffe med varm lättmjölk.

Hur gör du för att komma undan dina cravings?

Det finns de som hävdar att ett bra sätt att hålla koll på blodsockernivån, vilket är extra viktigt vid t ex diabetes, är att äta mycket kanel. Kanel nämns i hälsosammanhang främst för just blodsockerreglering och insulinkänslighet, men även för blodfetter och hjärt-kärlhälsa.

Kanel är väl en krydda som de flesta gillar och som kan används i mycket, inte bara i kanelbullar Det är i Sverige en underskattad krydda, pröva att använda den i köttfärsrätter, köttgrytor, vegetariska rätter, och självklart i kaffe! Om man regelbundet kryddar sin mat med kanel kan det ha hälsosamma effekter. Men behärska dig! Det där med mycket kanel (dvs stora mängder) är långt ifrån bra.

Kanel innehåller kumarin, lite varierande mängd beroende på kanelsort. Kumarin i för stora mängder kan vara skadligt, det kan ge leverskador. Att trycka i sig teskedsvis kan m a o vara direkt farligt, var ”svensk” och ta lagom mycket

Vi dietister använder oss av uttrycket måltidsordning. Ok, ordning och reda då, eller? Ja, det skulle man kunna säga, ordning och reda så tillvida att vi äter tre lagade mål mat per dag (även frukost räknas som lagad) och ett par-tre mellanmål därtill. Det låter mycket, men det är lagom, bara du äter rätt! Framför allt resulterar det i att du inte får sk cravings när du bara måste ha den där chokladkakan!

Egentligen så betyder det att om man håller koll på att få i sig det kroppen behöver, med jämna mellanrum, så faller inte blodsockernivån till det läge där vi tappar kontrollen.

Frukost, lunch och middag, men det behövs mellanmål däremellan. En frukt, eller en kopp kaffe med en knäckemacka med ett (gärna) magert pålägg, ett på förmiddagen och ett på eftermiddagen. Det finns de som behöver äta även på kvällen, men vill du hålla koll på extrakilon, tillhör du inte dem

Sådär ja! Nu har det visat sig att vi svenskar inte är så korkade som vissa ”fettdoktorer” verkar tro!

Läs nu gärna tidigare inlägg om vårt fettintag

I en undersökning av Livsmedelsverket/TNS Sifo har det visat sig att bara 3 % av  svenskarna anser det vara bra för hälsan att äta mycket fett! Bland unga svenskar, Sveriges framtid , anser 47 % att man bör minska på intaget av animaliskt fett.

– Att vetenskapen skulle ha svängt när det gäller fett stämmer inte – näringsexperter världen över är överens om att många skulle behöva äta mer fleromättat fett och mindre mättat fett, säger Anette Jansson, Livsmedelsverket.

Dr Dahlqvist hälsar i Rapport att hon tycker det är tråkigt att så få har förstått hennes budskap.

http://www.slv.se/sv/grupp3/Pressrum/Nyheter/Pressmeddelanden/Fa-svenskar-tror-pa-nyttan-med-mycket-fett/

Hur har helgerna varit? Fullproppade? Minst sagt, för mig i alla fall. Vilket, så här på andra sidan, är lätt ångestbetonat.

Jag brukar aldrig använda vågen under advent, inte förrän kroppen har s a s hunnit stabilisera sig på andra sidan helgerna. Jag tror inte på att neka sig de godbitar som serveras så här års, även om frossa är att ta det för långt. Jag tycker att man ska unna sig, men det är också viktigt att man kompenserar med ökad energiutgift. Missa inte de raska promenaderna, gå på gymmet, kom ihåg vad DU tycker om att göra för att bränna energi!

Passa på medan solen är framme så att du samtidigt får lite ljusterapi och en dos D-vitamin. Ljus behöver vi för att må bra i sinnet, D-vitamin är ett av de få vitaminer vi riskerar att få i oss för lite av, D-vitamin reglerar kalkbalansen i kroppen, i skelett och i tänder. Å andra sidan behövs hudyta som exponeras mot solen, så vintertid ska vi vara särskilt noga med att äta livsmedel som innehåller D-vitamin.

De livsmedel som innehåller mest D-vitamin är fisk, helst fet sådan som lax, makrill och sill. Men även mini-, lätt- och mellanmjölk och margarin och matfettsblandningar är bra källor, de är berikade. Det finns också en del D-vitamin i ägg och fisk.

Som regel är kosttillskott något vi inte behöver, trots brister i våra matvanor finns det kostundersökningar som visar på att vi får i oss tillräckligt med vitaminer och mineraler. Men just D-vitamin kan vara ett undantag. Barn under 2 år t ex, och äldre som inte regelbundet vistas ute, behöver tillskott. Det finns även undersökningar som visar att vi kanske lite till mans få i oss lite för lite D-vitamin, så här kan det finnas anledning att gynna kosttillskottsindustrin

Det där med viktbalans efter alla helger. Jag ställde mig på vågen i morse, för första gången på en månad. Inte ett endaste kilo upp

Julmat. Adventsfika. Mellandagsbjudningar.

Hur gör vi nu då?

Vet du som förälder om att regeringen beslutat att skriva in i skollagen att skolmaten ska vara näringsriktig? Näringsriktig innebär inte bara grundförutsättningarna i form av råvaror, utan även t ex tillagning, varmhållningstid och rätt temperatur under den tiden!

Det finns så mycket ”kunskap” som surrar kring mat, måltider, ätande. I det här ämnet som i alla andra, är man väl sin tro salig, men till syvende och sist är det nog vetenskapliga bevis tillsammans med beprövad erfarenhet man kan lita på.

Tänk på alla trenddieter som varit på löpsedlarna genom åren! Banandieten, Flygvärdinnedieten, Grapefruktdieten, Atkins, Montignac, Måltidsersättningar, Stenålderskost. osv, osv. Nu är det LCHF, eller fett-dieten, och GI-dieten som gäller. Många är de som slår mynt på sin ”kunskap” (som oftast sträcker sig till några få poäng i näringslära), det är lite pudelns kärna.

Pengar. Till varje pris. Många gånger konkreta galenskaper som omvandlas till pengar (och berömmelse inte att förglömma ).

Den sk ”fettdoktorn” som har spridit allsköns villfarelser grundat på ”sanningen” och egen erfarenhet och som förra året fick pris av Vetenskap och Folkbildning som Årets Förvillare, är återigen ifrågasatt.

Hon och ”kostdoktorn” Andreas Eenfeldt har grundat sina råd enligt ovan och hävdat att all forskning som stöder deras råd, till skillnad från annan forskning inte påverkats av livsmedelsindustrin.

Återigen villfarelser

SR Ekot har granskat studierna och det visade sig att studierna bygger på forskning som finansierats av den amerikanska köttindustrin.

De här dieterna är dessutom en miljömässig katastrof som ökar koldioxidutsläppen väsentligt, jämfört med de livsmedel de bannlyser!

S.M.A.R.T står för
S = större andel vegetabilier (mer spannmål och baljväxter, ex bönor, linser och ärter)
M = mindre andel ”tomma kalorier” (mindre godis, glass, kaffebröd , chips, läsk, öl, vin)
A = andelen ekologiskt ökar
R = Rätt kött och grönsaker (mer lamm, mindre gris och kyckling, mer rotfrukter)
T = transportsnålt (närodlat)

Bra och nyttiga livsmedel, både för oss och för miljön. Grundat på studier som inte påverkats av livsmedelsindustrin

Det har varit en hektisk sommar, en härlig sommar, en sorglig sommar. Nu går den mot sitt slut, jag tar med nya krafter tag i bloggen